Sofia kyrka är öppen
mån, tis, ons, fre, lör 10-16
tors 10-19
sön 10-16
Tel 08-641 83 01

Högmässa varje söndag kl 11

Förbönsmässa, onsdagar kl 12

Torsdagsmässa kl 18.30

Dans i kyrkorummet, Sofia kyrka
Sista fredagen varje månad. Varje gång kl 18.

18 rörelser
Taiji/Qigong & Samtal i Sofia kyrka
Måndagar kl 15
18 rörelser kl 15-15.30 därefter samtal fram till kl 15.45. Att delta kostar 30 kr/tillfälle, varav 10 kr går till Svenska kyrkans internationella arbete.
För mer information: Gudrun Khemiri, leg sjukgymnast och Taji/Qigonginstruktör, tel 073-789 17 44 Ewa Lindqvist Hotz, präst, tel 0732-15 09 19

ORGELN I SOFIA KYRKA
-Kort historik-

Den första orgeln i Sofia kyrka stod färdig till kyrkans invigning 1906. Den byggdes av orgelbyggare Johannes Magnusson i Göteborg och omfattade 24 stämmor fördelade på två manualer och pedal.Orgeln försågs med fristående spelbord, Rooseveltlådor med mekanisk traktur och pneumatisk registratur, svällare för manual II, fasta och fria kombinationer samt registersvällare. Fasaden ritades av kyrkans arkitekt Gustav Hermansson och utfördes i vaxad ek.

Ombyggnaden 1951

I samband med kyrkans inre renovering 1948-51 ombyggdes orgeln av A. Magnusson.
21 av de ursprungliga stämmorna behölls och 25 nya tillkom (varav en transmission).
Totalt fick den nya orgeln 46 stämmor fördelade på tre manualer och pedal. Den gamla orgelns fasad, orgelhus och mekaniska spelbord skrotades och nya dito byggdes för att harmoniera med kyrkans förnyade interiör. Orgeln fick elektropneumatisk traktur och ett fristående spelbord placerat vid orgelläktarens ena sida. Smärre förändringar i dispositionen gjordes på 70-talet och ett nytt kombinationssystem installerades på 80-talet.

Orgelrenoveringen 2010

Sedan 1999 har församlingen sparat pengar till en genomgripande renovering av kyrkans orgel. En arbetsgrupp bestående av kyrkans organister Henrik Arlestrand och Arne Johansson, kyrkoherde Hans Ulfvebrand och Professor Ralph Gustafsson har lagt riktlinjerna för detta arbete, som beräknas vara klart 2010-11. Arbetet kommer att omfatta en grundlig genomgång av allt pipmaterial, återställande av förändringar företagna på 70-talet, nytillverkning av ett antal stämmor, samt förnyat spelbord, nya bälgar och nya luftlådor. Överföringen kommer även fortsättningsvis att vara elektropneumatisk och orgelns fasad samt spelbordets utformning och placering kommer inte att nämnvärt att förändras.

Vill du hjälpa till?

Sofia församling tar tacksamt emot allt ekonomiskt bidrag till orgelrenoveringen. För den som vill hjälpa till går det bra att sätta in valfritt belopp på församlingens bankgiro: 5359-5351. Märk talongen "Bidrag till renoveringen av Sofia kyrkas orgel".
Betalningsmottagare är Sofia Församling.
Förtryckta inbetalningskort finns också att hämta i kyrkan.
Den som skänker 5000 kronor eller mer får sitt namn ingraverat i orgelns största pipa.

Tack för din medverkan!

Kyrkobyggnadstävlingen
När Katarina församling utlyste en kyrkobyggnadstävlan 1899 för sin blivande dotterförsamling föreskrevs centralplanen som lämplig. Den öppna placeringen högst uppe på Vita Bergen var given då tomten inköpts tre år tidigare. Tävlingen resulterade i inte mindre än tjugosju projekt. 

Kyrkans omvandling 1948-1951
Kyrkorummet fick i stort sitt nuvarande utseende vid den restaurering som genomfördes 1948-1951 under ledning av arkitekten L. I. Wahlman, Engelbrektskyrkans skapare. Det uttalade syftet var att helt utplåna den ursprungliga färgstarka och livfulla dekoren och inredningen och skapa en som man då menade mindre orolig interiör. Färgsättningen blev nu mera enahanda och belysningen diskret. Wahlman tog fasta på arkitekturens romanska karaktär och lät putsa över all dekor på väggar och valv i gråvitt så att rummets enhet stegrades utöver Hermanssons intentioner.

Som enda dekorativa inslag framstår nu Hilding Linnqvists stora fresk i korbågen över den breda, spetsiga altarnischen. Den figurrika målningen, som utfördes 1950-1951, är inspirerad av profeten Mikas fredsord "Då skola de smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar... Och var och en skall sitta under sitt vinträd och sitt fikonträd och ingen skall förskräcka honom, ty så har Herren Sebaots mun talat."

Interiörrenoveringen 1982-1983
I syfte att förbättra akustiken använde sig Wahlman i kupolen och på väggarna olyckligtvis av asbestputs, ett då oprövat modematerial. Den nya putsen sög snart åt sig så mycket damm att valven redan efter några år var starkt smutsade.

1982-1983 utfördes en omfattande interiörrenovering ledd av arkitekt S. O. Larsson, BLP Arkitektkontor AB. Asbesten avlägsnades helt. Innertak och väggar putsades och kalkmålades i vitt respektive beige efter de ursprungliga färgtonerna, men utan dekor. Läktarbarriärerna, som Wahlman marmorerat i blågrön ton i anslutning till predikstolens och altarets sten, lättades upp genom bladguld på profilerna.

Den Wahlmanska armaturen försågs med moderna halogenlampor och kompletterades med lampor i bland annat kupolen. Kormålningen rengjordes och altarringen avlägsnades.

1906 års orgelverk med 24 stämmor av Magnussons i Göteborg, har i omgångar utökats av samma firma till 46 stämmor. Orgeln medger nu utförande av musik från såväl barocken som den romantiska epoken. På sidoläktarna tillbyggdes förvaringsutrymmen för kören med ljudabsorberande sidoväggar som laserats i samma beiga ton som orgelfasaden.

Den liturgiska förnyelsen återspeglad
Den största förändringen utgjorde omdisponeringen av kyrkorummet. Genom att placera ett andra altare, som nu utgör det egentliga altaret, nedanför kortrappan med en talarstol (ambo) och dopfunt i nära anslutning försköt man kyrkorummets centrum från östra korsarmen till kyrkans mitt. Altaret i form av ett bord och en ny altarring är utfört av material från den äldre bänkinredningen som på sätt och vis tagits till vara. Det gamla koret, vars stora fresk Wahlman avsett bli kyrkorummets brännpunkt, är förändrat och har sin huvudsakliga funktion som podium för kören som nu står vänd mot församlingen. Det Wahlmanska altaret är dock kvar och kan vid behov användas.

Den ursprungliga bänkinredningen, vars jugendgavlar tidigare berövats sina krönande växtmotiv (ett par mindre bänkar är oförändrade) har arrangerats koncentriskt kring det nya altaret under kupolen. Vissa bänkar har böjts och andra ställts vinkelrätt mot altaret så att bänkarna nu omsluter altarplatsen på tre sidor. Antalet sittplatser har stegvis minskats från omkring 1300 år 1906 till 700.

Förändringen av kyrkorummets inredning föreslogs av biskop Lars Carlzon som menade att centralformen motiverade en omdisposition i anslutning till den liturgiska förnyelsens ideal.